Jobberbjudande via LinkedIn

Att en stor del rekryterare använder LinkedIn råder ingen tvekan om. I övervägande syfte verkar det dock vara för att kolla upp en ytterligare, snarare än att söka potentiella kandidater.

Nyligen blev jag dock kontaktad, via LinkedIn för första gången, avseende en tjänst hos Oracle.

En rekryterare baserad på Irland letade passande personer för en konsulttjänst med säljanknytning hos Oracle i Sverige.

Jag har ingen fakta att styrka påståendet, men det känns som utländska rekryterare i större utsträckning använder LinkedIn som lite av en CV-databas och faktiskt letar efter folk mer än bara använda det för att verifiera personer de redan känner till.

Hur som helst så läste nog inte rekryteraren igenom min profil särskilt noga (vilket tyvärr är alltför vanligt), för jag tror knappast Oracle är öppna för att ta in en exjobbare som sen efter avslutat examensarbete övergår i en heltidsanställning.

Jag påpekade ovanstående och tackade för kontakten. Han gör nog detsamma.

Under en tid innan studierna utvecklade jag faktiskt för Oracle, gick till och med en kurs på Oracle University som det så tjusigt heter. Det jag kommer ihåg var dock att licenserna var svindyra, alla verktyg kändes som de var ett decenium föråldrade och alla helst ändå ville köra MySQL men det gick inte (fanns inte stöd för transaction då tror jag det var).

Så med den smaken i mun kan jag ju inte säga att Oracle har varit något favoritföretag. O andra sidan innebär ju det att det finns saker att göra bättre, och det är ju däremot intressant.

Cobol: I teknikens framkant

Såg precis en platsannons där en erfaren Cobol-utvecklare sökes för förvaltning av datawarehouse, och erfarenhet av utveckling i stordatormiljö.

Inte direkt något man skall söka sig till om man blir ledsen när man "bara" kan utveckla i .NET 2.0 istället för 3.5. O andra sidan står det i annonsen "du har även lätt att ta till dig ny teknik och nya verktyg". På något sätt har jag svårt att se att den egenskapen passar speciellt bra in på någon som idag är Cobol-utvecklare.

Men jag kan tänka mig att de få i Sverige som räknas till de erfarna Cobol-utvecklarna (och har den ovan nämnda egenskapen) säkerligen kan få riktigt bra betalt. Det finns ju en anledning att systemen fortfarande är i Cobol, de är så kritiska att man knappt vågar peta på dem.

Passa på när vi är på topp

När jag funnit något relevant har jag smugit in ett litet inlägg då och då om efterfrågan på datatekniker och ingenjörer, hur bra läge det är just nu, och så vidare...

Men hur länge kommer detta läge på arbetsmarknaden att stå sig? Börsen är skakig, ekonomin på andra sidan Atlanten påverkar oss alla på ett eller annat sätt, oron att högkonjunkturen vänder är ofta självuppfyllande...

Bara en titt på förstasidan idag hos Computer Sweden listar en rad dystra nyheter:

• Yahoo sparkar 1000 efter svag rapport
• Klent resultat från VMware
• HiQ når inte ända fram

Visst fanns det i och för sig någon enstaka mer positiv artikel, men på det hela taget är det inte riktigt samma takter som för ett år sedan.

När det börjar gå ner så kan det förändra sig ganska snabbt på marknaden för arbetssökanden. Att dra ner på nyanställningar är bland det första man gör när framtiden ter sig mer osäker, speciellt i Sverige där att åberopa arbetsbrist är det enda rimliga sättet att säga upp någon, och till och med då får man dras med förtursregler och liknande som från arbetsgivarens sida inte är optimalt.

Så vad skall man göra? Passa på medan det ser ljust ut!

Börjar man närma sig slutet av sin utbildning kan man lika gärna gå ut nu och leta jobb/examensarbete även om man inte kommer finnas 100% tillgänglig (dvs efter avslutat examensarbete) förrens i början av 2009. Redan i sommar kanske det är bra mycket svårare.

Mitt personliga angreppssätt är som tidigare nämnt att söka jobb med möjligheten till examensarbete inledningsvis. Med några få undantag har det inte varit några problem för de företag jag varit i kontakt med. Eftersom den tänkta rollen är så pass långsiktig och inte rör sig om något akut resursbehov är det heller inte några problem att vara ute i god tid, jämfört med att vänta för sakens skull tills dess det är 1-2 månader kvar.

Ingenjörsbrist igen

Känns som man hört det förr, att det är brist på ingenjörer, men nu är det tydligen ett faktum enligt Regeringens Globaliseringsråd och förbundet Sveriges Ingenjörer.

IDG har väl egentligen aldrig gjort sig kända för sin journalistiska talang, så att de satt titeln på artikeln till att krisen är ett faktum men den pressrelease det bygger på säger att det är en risk får väl ses som rätt typiskt.

Fackförbundet Sveriges Ingenjörer kan heller inte ses om helt objektiva i frågan, det är ju dem och deras medlemmar som främst tjänar på att sprida detta "faktum".

Jag hävdar givetvis inte att det är fel, det kommer säkerligen råda brist på ingenjörer i framtiden. Själv tackar jag och tar emot, kan inte bli bättre tajming att komma ut som civilingenjör just nu.

Enligt SCB så har totalt antal högskolestuderanden gått ner från ca 327k år 2003 till 303k år 2006. Dock så är det fortfarande mer än de 291 118 stycken år 2001. Artikeln hävdar att studenter på ingenjörsprogrammen minskade med 30% från 2001 till 2007.

Den givna följdfrågan är då, vad läser folk till istället? Det är ju jämfört med 2001 fortfarande fler som pluggar.

Återigen enligt SCB så är det flest sökande till lärarutbildningen (12%), därefter ekonomprogrammen och civilingenjörsutbildningen (8% vardera). Det kommer alltså vara krisaktig brist, men samtidigt har civilingenjörsutbildningen delad andra plats på listan med flest sökanden?

Det känns som det ligger en fisk begraven någonstans.

Intryck av företag under arbetsmarknadsdagar

Arbetsmarknadsdagar annordnas vid de flesta högskolor och universitet och är ett utmärkt sätt att träffa potentiella arbetsgivare. Det är ett bra tillfälle att under lite mer informella förhållanden känna på och se hur olika företag är, om de är intresserade av ens profil och om man själv tycker de verkar spännande.

Eftersom arbetsmarknadsdagar är lite av en genväg i rekryteringsprocessen jämfört med att skicka in ett CV via en emailadress på hemsidan är det via den vägen många studenter finner sitt framtida tillhåll. Jag vet flera personer som inte finner någon anledning att söka jobb på annat sätt än just via arbetsmarknadsdagar, inte för att de inte orkar, utan för att arbetsmarknadsdagarna har ett så bra utbud av företag.

Detta ställer dock krav på företagen. Det intryck man får av ett företag, och framförallt personen som representerar företaget, kan vara avgörande om man ger dem ett CV eller struntar i dem helt.

Det svåra är att bedöma om det bara är personen man talar med som är grymt tråkig men företaget bakom är jätteskoj. Eller åt andra hållet, en positiv, inspirerande HR-person med oemotståndlig charm man bara inte kan säga nej till (men sen är jobbet i sig trist).

Jag tänkte belysa detta med några självupplevda exempel, och passa på att utnyttja den relativa anonymiteten i denna blogg och i varje exempel hänga ut det skyldiga företaget (hur skall de annars lära sig?).

Disclaimer: Det bör dock påpekas att detta är ytterst subjektivt. Något som jag själv upplevde som negativt skulle säkert av någon annan upplevas som positivt. Lika mycket som det är "fel" på företaget/personen kan det lika gärna vara "fel" på mig.

Av en slump råkar alla dess tre vara konsultföretag, så åtminstone är de lite jämförbara.

Exempel 1: Katastrofalt - Accenture

Personen jag talade med gav ett uttråkat och lojt intryck. Trots att det var förmiddag såg det ut som hon redan stått där en vecka och var totalt less på att försöka sälja företaget som en positiv arbetsgivare. På några frågor om möjliga roller för en datatekniker höjde hon näsan i vädret och hänvisade trött till hemsidan. Att komma på tanken att fråga mig om min bakgrund och vad jag sökte var hon aldrig i närheten av.

Vad är syftet med att vara närvarande under en arbetsmarknadsdag om det enda man gör är att hänvisa till sin hemsida istället för att försöka svara på frågor?

Värt att nämna är att jag talade med Accenture på samma arbetsmarknadsdag året innan. Då fann de min profil så intressant att jag blev inbjuden till deras "invitation only" event på kontoret där de skulle försöka snärja de bäst lämpade kandidaterna. Åtminstone gjorde det att jag blev lite nyfiken på företaget, men det senaste intrycket gjorde bara att min (negativa) bild av Accenture förstärktes ännu mer.

Exempel 2: Mindre bra - TietoEnator

Klart att TietoEnator skulle kunna vara intressant för en datatekniker, något skoj måste det ju finnas, tänkte jag.

Han knappt nämna att jag gick sista året på civilingenjörsutbildningen i datateknik. Efter andra stavelsen i datateknik utbrister TietoEnator-representanten med ivrigt viftande armar "Vi vill ha alla som läst nått med data!"

Det skulle ju kunna vara bra sagt (i desperata tider), men när det idag finns ganska många alternativ för en datatekniker vill man höra något mer än "vi tar alla". Man vill höra varför de vill ha just en själv. Vad finns det för roller för någon med just min kompetens? Vad finns det för projekt som kan vara lockande för mig? Den dialogen fanns det inte någon möjlighet att ha (ingen i montern hade någon koll på något kändes det som).

Istället för att ta hänsyn till mig som individ och få mig att förstå hur jag skulle passa in i organisationen kändes det istället som de bara var intresserade av att samla emailadresser på hög.

Exempel 3: Mycket bra - Netlight

Dags för ett uppmuntrande positivt exempel. Kände då inte till Netlight mer än att det var ett konsultföretag. Jag gick fram och hälsade.

Representanten frågade vad jag studerade, för att därefter kort presentera företaget. Detta gjordes på ett entusiastiskt och inspirerande sätt, piggt med ett leende (motsats till exempel 1).

Jag svarade med att berätta lite mer om mig själv och min bakgrund. Representanten lyssnade noga på allt jag sa (i mitt försök att kort förklara min utbildning, erfarenhet och meriterande extraarbete) och flikade in med kommentarer och följdfrågor.

Sen det viktigaste. Hon följde upp detta med att bekräfta att och framförallt varför min profil verkade intressant för dem. Sen förklarade hon på vilket sätt en roll på Netlight skulle passa mina kvalitéer och ambitioner (motsats till exempel 2).

Detta gjorde att jag fick intrycket att de var en intressant arbetsgivare och det fanns en roll som skulle passa just mig.

Slutsats

Vikten att som företag göra gott intryck på tillställningar som arbetsmarknadsdagar är långt viktigare än det den enskilde student går ifrån med efter att besök i montern.

I datasalarna under veckor efteråt berättades det om intryck, uttalanden och företagsrepresentanter. Gav ett visst företag speciellt dåligt intryck kan de vara säkra på att nära på alla studenter i sista årskurs (och näst sista för den delen också) hade fått reda på det. På motsvarande sätt berättades det om företag som upplevts som oväntat intressanta.

Än idag, tre år senare, skämtas det om representanten för ett mjukvarutvecklingsföretag (minns ej namnet) som på frågan om vilka teknologier deras egenutvecklade plattform byggde på, kort och gott svarade "den är XML-baserad" som svar på allt.

En framtid som SAP-konsult

Gillar man affärssystem och kan tänka sig en framtid som SAP-konsult ser man ut att gå en ljus framtid till mötes.

Nyss länkade artikel nämner bland annat...

Varje SAP-konsult är värd 1,5 miljoner i omsättning per år.

I Sverige finns det totalt 1 200 SAP-konsulter och behovet av konsulter ska femdubblas inom fem till tio år...

Ganska goda förutsättningar inför löneförhandlingen alltså.

SAP är ju kanske inget man installerar hemma på datorn och labbar loss på, så mycket hänger på att man studerar någon relevant inriktning och har intresse av affärsystem.

Personligen känner jag mig inte särskilt intresserad av att sitta och konfigurera obskyra SAP-moduler med andra lika obskyra affärssystem, däremot är det helt klart mer intressant att försöka göra processer inom verksamheter mer smidiga och smarta med hjälp av IT.

En annan aspekt är att de företag som har SAP-konsulter brukar vara en viss typ av företag, med en viss kultur. En kultur präglad av bakåtslickat hår, dryg attityd och små managementkonsulter på några dagar över tjugo år klädda i kostym/dräkt som minsann skall visa ledningen i kundföretaget hur deras företag bäst skall drivas.

Förlåt, sista stycket är endast präglat av mina fördomar (var kommer de ifrån måntro?) och är såklart en grov generalisering Jag vet egentligen knappt alls vad det innebär att jobba med SAP eller vara managementkonsult. Har du andra erfarenheter, kommentera gärna.

Söka jobb är ett heltidsjobb

Ibland brukar det sägas att söka jobb är ett heltidsjobb. Jag börjar förstå varför...

Det handlar inte om att skicka ansökningar (hittils har jag faktiskt inte skrivit ett enda "riktat" personligt brev överhuvudtaget utöver mitt generella). Det handlar om att gå på intervjuer.

Förrutom föreläsningar och annat har jag sju (7) intervjuer bokade under nästa vecka. Det finns två potentiella guldkorn jag hoppas extra mycket på, vi får se...

Första löneförhandling

Från det företag som vill erbjuda mig en anställning blir nu nästa steg en diskussion om just erbjudandet. Det innefattar också saker som lön och förmåner. Blir lite speciellt att förhandla om något sådant innan man ens börjat med exjobbet.

Sen är frågan hur konkret det blir. Handlar det i praktiken om ett anställningsavtal som tar vid efter exjobbet när jag så att säga inte har några fler åtaganden till studierna? Eller handlar det mer om någon symbolisk ersättning under tiden för examensarbetet och sen följer en ny förhandling inför anställningen? Eller vill de anställa mig redan under exjobbstiden?

Även om lönen inte är det viktigaste så är det definitivt en viktig del av det jag väger in när jag gör mitt slutgiltiga beslut. Ju högre desto bättre, naturligtvis. Och eftersom jag väljer företag i första hand efter den framtida heltidsrollen är just lön en viktig faktor i beslutet nu i vår när jag väljer var jag skall gå. Så på något sätt bör diskussionen även utmynna i åtminstone en indikation på lönenivån. Allra bäst vore ett konkret bud.

Blir mycket intressant att se hur just förhandlingen om förmåner blir. Både vad de innefattar och från och med när, men givetvis också nivå.

Med tanke på förhandling och lön och sådant vore det extra bra om man lyckas gå vidare med något annat intressant företag, just för att ha möjlighet att jämföra erbjudanden. Om inte annat bör det vara ett bra utgångsläge rent förhandlingsmässigt.

Flykt från konsultbolag ger möjligheter

Jag läste nyligen en artikel om hur många seniora väljer att sluta på konsultbolag för antingen starta eget eller gå till företag med en lönemodell som innebär att en större del av lönen är prestationsbaserad.

Anledning till det är att de vet hur mycket pengar de drar in till företaget, och de vet hur liten del av kakan de själva får.

Detta är ju inte särskilt förvånande och rätt typiskt för en högkonjunktur. De vet att deras kompetens behövs och de vill hellre slita åt sig själva än någon annan. Risken är att om man inte får några jobb så får man heller ingen lön, men i dagsläget är knappast det ett problem. Snarare är det så att man väljer att ta färre jobb och jobba mindre (men med samma lön jämfört med tidigare).

Ytterligare en av anledningarna som nämns är att de mer seniora tycker det är jobbigt att lära upp juniora konsulter. Tycker man inte det är kul att få andra människor att utvecklas och växa så är det klart att det känns jobbigt, samtidigt får man ha förståelse för att det kanske inte är en "utbildarroll" de önskat sig när de anställdes

Det fina med denna utveckling är ju just att som driftig snart klar civilingenjör i datateknik är det ett utmärkt förhandlingsläge att söka sig till något av de större konsultbolagen. Det är alltmer uppenbart att de måste göra allt för att hålla i sin anställda, samtidigt som det öppnas upp än mer platser när de seniora lämnar.

Givetvis kan inte en nyutexad gå in och ta en roll som seniorkonsult, men förutsättningarna finns för att nå dit inom en inte alltför lång tid. Kan man även påvisa att man är självgående, lära sig ny teknologier lätt och är ansvarsfull, ja då har man nog inga problem att få jobb med relativt bra villkor som nyutexaminerad.

Tacka ja så är allt klart?

Som jag skrev igår har nu allt intervjuande lett till ett erbjudande om anställning hos ett intressant företag.

Allt känns rätt och skulle jag besluta nu idag skulle jag definitivt tacka ja och vara hur nöjd som helst (nöjdheten beror också lite på löneförhandlingen och sådant som väntar i och för sig).

Därför känns det nära till hands att slå sig till ro och strunta i att springa på massa intervjuer som jag gjort senaste tiden (senaste i förmiddags var jag iväg till ett nytt företag).

Jag var nära att göra just så i början av jobbsökandet under december efter två intervjuer på samma företag. Inget konkret erbjudande då men det kändes som vi var på rätt spår både med tanke på exjobb så väl som anställning. Tyvärr dök det upp lite omständigheter i efterhand som gjorde att alternativet inte kändes riktigt lika intressant för mig längre, så det var tur att jag fortsatte att söka och fullföljde de kontakter jag tidigare etablerat (bland annat via arbetsmarknadsmässor och liknande).

Min plan är att under våren bestämma mig för vilket företag jag skall välja. Mitt examensarbete börjar först till hösten, så det finns egentligen ingen anledning att stressa på beslutet just nu. Eftersom den erbjudna rollen är så långsiktig (nästan ett fullt år till dess man är fullt tillgänglig till 100% med tanke på exjobbet) är det inte särskilt stor risk att de skulle ändra sig för att det t.ex. dyker upp en annan kandidat.

Så planen är att fortsätta med övriga spår för att tillslut väga dem mot varandra och välja det som känns allra bäst. Men jag måste medge att det är lockande att säga ja direkt bara för att kunna sätta igång och tänka lite runt de uppgifter det är tänkt man skall lösa...

Första erbjudandet

Jag fick precis första erbjudandet om anställning. En signifikant milstolpe i jobbsökandet kan man säga.

Under den senaste tiden har jag varit på många intervjuer hos företag, och nu börjar så smått andra-intervjuerna komma då man går vidare och får träffa lite andra personer och mer i detalj diskuterar vad det är tänkt man skall utträtta. Så var det aktuella fallet, och det verkar ju uppenbart gått bra.

Det som är extra glädjande är att företaget och den aktuella rollen har definitivt legat i topp på listan över de ställen jag besökt som jag mest fattat tycke för. Dessutom har det för dem aldrig varit några problem med att jag kan inleda med att göra examensarbetet.

Jag har fortfarande många krokar ute och många företag som sagt sig intresserade efter första intervjun, så även om det är lockande att säga ja till första bästa är det nog säkrast att fullfölja alla möjligheter.

(O)erfarna intervjuare

Efter en intervju tidigare idag på ett intressant företag (som för tankarna tillbaka på dot-com tiden, förhoppningsvis det positiva) funderade jag på skillnaderna mellan att bli intervjuad av en erfaren rekryterare och någon som egentligen inte har som främsta uppgift att sköta anställningsintervjuer.

Anställningsintervjun handlar ju lite om att sälja sig själv, och för att göra det visar man på förträffligheten i ens erfarenhet med tidigare anställningar, utbildning, övriga meriter, personliga egenskaper, m.m.

Detta är områden som arbetsgivaren behöver känna till om kandidaten så mycket som möjligt. Därför kan det bli lätt frustrerande när den som intervjuar lite sporadiskt fastnar i trevliga men kanske för sammanhanget inte helt relevanta aspekter. Istället tvingas man själva hela tiden måste försöka styra tillbaka samtalet till rätt ställe och försöka ta nästa steg i den kronologiska ordningen över vad man åstakommit. Just för att försäkra sig om att de fått en så komplett bild av som möjligt över ens kompetens och egenskaper.

Personligen tycker jag det numera är lite av ett nöje att bli intervjuad av en professionell rekryterare. Allt bara flödar. Alla områden täcks på en strukturerat sätt och man slipper saker som "...får jag bara berätta lite till? Jag har ju gjort det här projektet också..." bara för den som intervjuar glömde att fråga något om de andra fem åren arbetslivserfarenhet som inte berörts under samtalet.

Vad jag märkt går professionella rektyrerare mer ofta enligt ett ganska standardiserat upplägg. Kanske just för att de intervjuar så många och vill se till alla har blivit frågade åtminstone ett visst antal gemensamma frågor?

Jag har försökt räkna efter hur många gånger den klassiska frågan om dina starka och svaga sidor dykt upp. Om det är en professionell rekryterare uppskattar jag det upp till 50% chans, medan i övrigt är det lite mer sällsynt men inte helt ovanligt.

Är de riktigt på hugget kan man få en följdfråga över vad man kan förbättra hos sig själv. Det givna svaret är såklart "allt!" (men det måste komma spontant för att visa på äkta ödmjukhet ;) ).

Man kan undra hur mycket frågor som de om dina starka/svaga sidor egentligen ger med tanke på att de nämns i varenda artikel som handlar om att söka jobb och gå på intervju. Få svar är nog så intränade som just detta. Det är ju knappast under en anställningsintervju det är rätt läge att bryta ihop och säga att man har en tendens att gärna slösurfa bort ett par timmar per arbetsdag om nu så skulle vara fallet.

Jobb i spelbranschen

Spelbranschen, och speciellt den svenska, går bättre än någonsin. Samtliga större svenska företag i branschen har en hel drös med tjänster utannonserade.

DICE har länge varit den största utvecklaren i Sverige, med början från pinball-tiden på Amiga. Avalanche Studios har växt under senare år och är nu runt 150 personer med flera stora projekt. GRIN har tagit rejäl fart sen prestigeprojekt som Ghost Recon och söker folk både till Stockholm såväl som Göteborg. Även Starbreeze i Uppsala har kommit ordentligt på fötterna sen tiden då det främsta de hade var Enclave.

Problemet som alltid är att i många fall är det erfaret folk som efterfrågas, vilket det är stor brist på (de är av uppenbara skäl redan anställda). Mer folk behövs, så nyutexade är en viktig källa. Att komma in via examensarbete är ett bra sätt. Vad jag vet så har framförallt Avalanche Studios ofta ett helt gäng examensarbetare, där merparten fortsätter med anställning. Även de övriga tar säkert in några enstaka åtminstone om man har relevant bakgrund och intressant inriktning på sitt examensarbete.

Företagen blir större, en projektbudget på under hundra miljoner kronor anses som ett mindre projekt, konsoller blir allt mer komplexa - allt gör att det är allt större krav på organisationen. Inte bara de enskildas individuella kompetens inom programmering, utan mer och mer fokus hamnar på projektstyrning, kvalitetssäkring, metodik, stödsystem och så vidare. Detta öppnar för intressanta utvecklingsmöjligheter om man inte tänkt jobba som programmerare i hela sitt liv.

Kompetenser som nödvändigtvis inte bara har med spelutveckling efterfrågas. Folk till utveckling och hantering av komplexa bygg- och testsystem, verktygsutveckling (exportering grafikprogram, banbyggande, osv) är det ständigt efterfrågan på. Så även om du inte har shaderprogrammering som hobby och drömmer om linjär algebra finns öppningar.

Jämfört med en motsvarande roll utanför spelbranschen är oftast lönen lite lägre för en spelutvecklare. Besitter man spetskompetens inom något efterfrågat område och har en del erfarenhet kan den dock hoppa upp ordentligt över snittet.

Branschen och företaget har mognat i takt med projektbudgeten ökat. Det anses inte längre så tufft att sova under skrivbordet på natten och många av de erfarna har nu barn och familj. Kraven är högre från förläggarna när det gäller projektstyrning och riskminimering, så även om det antagligen är en hel del mer övertid än snittet i andra branscher är det på väg åt rätt håll.

Det roliga är att det är kul att utveckla spel, den ständiga strävan att göra ännu bättre och häftigare spel och en kreativ arbetsmiljö i största allmänhet som få andra branscher kan matcha. Det är dock inget jobb man har lite vid sidan av, fullt engagemang gäller oavsett om det är crunch eller ej.

Statusuppdatering

Dags för en statusuppdatering över jobbsökandet. Räknar man in de företag jag på ett eller annat sätt har haft minst en intervju med ser uppdelning ut på följande sätt:

• Konsultbolag (mindre): 2 st.
• Konsultbolag (större): 2 st.
• Produktbolag: 5 st.
• Statligt: 1 st.

Med mindre konsultbolag menar jag ett med under 1000 anställda. Med produktbolag tänker jag på företag som själva utvecklar en eller flera egna produkter eller tjänster. Bland dessa är det ganska olika branscher, bland annat gambling, bank/finans och web 2.0 (om man får kalla det en egen bransch).

Utöver dessa finns flera jag varit i kontakt med via arbetsmarknadsdagar och liknande som uttryckt intresse och potentiellt kan komma att bli aktuella under våren.

Nu är det ju inte så att jag har fått ett konkret erbjudande från alla dessa, men de har varit intresserade och velat gå vidare i processen åtminstone. Några har jag varit på två intervjuer hos.

Även om jag har några favoriter är det svårt att rangordna alla eftersom man inte vet riktigt allt än. Vid första intervjun är det mycket att sälja sig själv (från båda parter), först vid andra intervjun brukar det mer konkret handla om hur en framtida roll skulle se ut mer i detalj.

Bland dessa finns också ett och ett halvt företag som jag nästan bestämt mig för att inte gå vidare md. Det ena var det jag nämnde i förra inlägget och det andra velar jag lite om (därav det halva) på grund av en del "graverande omständigheter" som kommit mig till känna (får bli ett inlägg om det senare, intressant dilemma).

Skräckintervju

Häromdagen var jag på en intervju hos ett företag som funnit mitt CV via en jobbsajt. De var mycket intresserade och ville träffas så fort som möjligt. Den tänkta rollen de beskrev över telefon lät intressant, samtidigt var jag noga med att förtydliga att jag läste sista året på utbildningen. De hade koll, inga problem fick jag till svar.

Kom till intervjun, hälsade på personen som kontaktade mig och fick sen träffa VD'n.

Det började med att han trodde jag i princip skulle kunna börja jobba följande vecka. Han återkom om och om igen hur min profil passade så bra efter det han läst i CV'et, men ju längre intervjun gick desto mer uppenbart var det att han hade skippat den delen som kan liknas vid mitt personliga brev. Den biten som förklarar min situation, hur jag ser på framtiden och vad jag vill.

Trots detta missöde körde vi på. Det de hade problem med var att kunderna inte var tillräckligt involverade i produktutvecklingen, att med tiden gled kundens mål i form av affärsnytta iväg från vad som egentligen skedde. Tillslut visste ingen vad eller varför man gjorde något.

Naturligtvis blev jag nyfiken på hur utvecklingsorganisationen såg ut och hur projekt drevs. Det jag fick höra var något som kan liknas vid ett skolboksexempel (en skolbok från 70-talet!) av vattenfallsmodellen. Ungefär så långt ifrån agil metodik som man kan komma kändes det som.

Efter några fler följdfrågor från min sida fick jag ett svar som kan liknas vid "äh, egentligen har jag inte så mycket koll på det där". Det tyckte jag summerade ganska väl det intrycket jag fick av personen ifrågas intresse överhuvudtaget när det kom till mjukvaruutveckling utöver att det genererade fakturor till kunder.

Att säga att jag fick ett dåligt intryck av företaget är en underdrift. Vi skall höras av under nästa vecka, och jag fick stålsätta mig för att inte ringa direkt efter jag gått utanför dörren för att säga nej.

Om någon har något eget exempel på "skräckintervju" (åt ena eller andra hållet), dela gärna med er.

Ibland blir det tokigt

Fick ett mail från ett företag som funnit mitt CV, tyckte min profil var intressant och trodde jag var en lämplig kandidat för dem. De hänvisade till sin platsannons för mer information.

I beskrivningen framgick att en av uppgifterna var att ta fram "optimala stomkonstruktioner till flervåningshus". Tidigare arbete med stålkonstruktioner var meriterande.

Det känns inte som det klockrena valet är en datalog för en sådan tjänst. Personligen räcker det med att jag hör orden balk och hållfasthet i samma mening för att jag skall få en släng panikångest och genast springa därifrån...

Utvecklare hos Sun och MySQL

Det tråkiga med stora företag som Sun och IBM är att även om de är stora i Sverige och har en hel del konsulting så finns i princip ingen som helst produktutveckling här.

Nu när Sun köpt MySQL blir det ändring på det. Förhoppningsvis kommer mer fokus runt databaser och liknande utveckling centreras i Sverige tack vare kompetensen som finns hos MySQL.

Kan bli en mycket intressant arbetsgivare även på hemmaplan. Jag har själv talat med representanter från MySQL vid åtminstone en arbetsmarknadsdag, så de är definitivt intresserade av nyutexaminerade också.

Värt att påpeka är att faktiskt Microsoft har en del utveckling här. Tidigare fanns stora delar av dem mobilrelaterade utvecklingen i Sverige tack vare uppköpet av Sendit 1999 (som sen Microsoft dock la ner), men det finns fortfarande annan utveckling (som jag sett att det rekryterats till nyligen).

Öka chanserna vid intervju

Väl vid ett intervjutillfälle är man där för att den potentiella arbetsgivaren har funnit något i ens person eller bakgrund som verkar intressant. Det är en bra början.

Under intervjun handlar det för rekryteraren att dels se vad det är för person och hur den skulle passa in i organisationen och den tänkta rollen, men också till viss del att bekräfta det som står i CV't (man får ju alltid berätta om sina tidigare anställningar trots att intervjuaren uppenbarligen redan läst om dem). Sen handlar det givetvis att känna av andra aspekter också. Är man rätt person så är det inte hela världen att man saknar någon trebokstavsförkortning bland sina kunskaper, det kan man alltid skaffa sig.

Det handlar om att ge ett gott intryck och att ha koll på läget. Det gör du genom att förbereda dig.

Förrutom standardsaker som att läsa på om företaget och fundera vad för egenskaper du kan bidra med kan man göra en hel del annat.

Lusläs platsannonsen och hemsidan efter saker som kan vara relevanta för rollen. Till exempel olika teknologier, arbetssätt, system och så vidare.

Med någon dag kvar innan intervjun kan man inte tillägna sig 5 års arbetslivserfarenhet inom ett visst område, men oftast listas många plattformar, språk, verktyg, etc som är lite av en önskelista från arbetsgivaren. Är det något du inte känner till - kolla upp det!

Även om du inte har professionell erfarenhet om något ger du ett betydligt bättre intryck av att känna till vad det är, syfte och kanske lite terminologi. En halvtimma spenderad på Wikipedia följt av lite googlande kan göra skillnaden mellan att uppfattas som någon som har noll-koll till någon som är intresserad av vad som händer i teknologins framkant och hänger med.

Som ett exempel; många tjänster för Java-utvecklare nämner Hibernate i listan över önskad kunskap. Då de flesta högskolor och universitet i Sverige är lite tröga är det sannolikt inget som ingått i någon kursplan.

Istället för att se ut som ett frågetecken (och stamma fram något om hur du ibland stänger ner din bärbara dator) kan en snabb koll på Wikipedia ge dig kunskapen att framstå i en helt annan dager. Givetvis skall man inte försöka ge intryck av att man har erfarenhet av något man inte kan, men genom att säga något i stil med...

...jag har inte arbetat med det men känner till konceptet. Med mina befintliga kunskaper i Java, kurser i databasteknik och objektorienterad programmering ser jag verkligen fördelarna och är helt komfortabel med att sätta mig in i teknologin..."

...detta ger ju ett mer kvalificerat intryck, eller hur?

Det rör på sig i LinkedIn

Som tidigare nämnt är LinkedIn en del av min strategi att marknadsföra mig själv som jobbsökande (är ett utomordentligt verktyg i övrigt också för den delen).

...och nu börjar det märkas:

Värt att poängtera är att detta inte personer jag har kontakt med, utan det är HR-folk och rekryterare som antingen funnit mig genom sökning på nyckelord i LinkedIn eller (mer sannolikt) att de kollar upp mig efter att de funnit mitt CV på olika jobbsajter.

Ens nätverk på LinkedIn består av personer som känner personer du känner, upp till tre steg. Ingår någon i ditt nätverk får du fram den personen via sökning och kan se personens fulla profil (går att ändra via inställning). Jag har ca 100 egna kontakter, i andra steget når jag ca 5 500 personer och totalt i mitt nätverk finns drygt 300 000 personer.

Detta visar på kraften i ett nätverk rätt använt (och vikten av att ha en representabel profil).

Att lägga till alla studiekamrater man har idag är perfekt, för om några år är alla ute i näringslivet och är väldigt värdefulla ifall det är dags att söka sig vidare (en majoritet av mina kontakter är tidigare kollegor från anställningar innan studierna).

Google - datateknikernas drömföretag?

Att Google är en eftertraktad arbetsgivare råder det ingen tvekan om. Företaget är synonymt med mycket av den innovation som skett på internet de senaste åren.

I flera listor toppar Google som favoritföretag att jobba för. Enda gången en av de största föreläsningsalarna i skolan var fylld till bristningsgränsen sent i fredagseftermiddag var just när det var en Google engineer som hade en gästföreläsning, bara det säger en hel del.

Google är också kända för deras omfattande rekryteringsprocess med först inledande telefonintervju(er) och sedan flera intervjuer på plats. Intervjuer som både inkluderar hela case att lösa så väl som direkt problemlösning i form av programmering (givetvis beroende på sökt tjänst). Med över 1000 spontanansökningar per dag är man inte ensam om man skickar in en ansökan. Antagligen är det mycket tack vare att de är så nog med vem de anställer som de också lyckats så bra.

Baksidan av detta är att rekryteringsprocessen ter sig så skrämmande och kraven så höga att många inte ens vågar söka. Personer som är riktigt smarta och säkerligen skulle passa där men kanske inte har samma tilltro till sig själv som en amerikan med oändligt ego (ursäkta generaliseringen). Saker som "Ph.D. a plus" blir man ju rätt ödmjuk av...

Detta är något Google är medvetna om. Jag var på ett rekryteringsevent för drygt ett år sedan där Google presenterade sig och där berörde de ämnet. De vill ha civilingenjörer och har man lyckats bra med utbildningen och man passar som person så såg de ingen anledning till varför man skulle ha problem att ta sig igenom rekryteringsprocessen (bortsett från konkurrens av andra sökande).

När det gäller intervjuerna och testerna ville de framhäva att det de är intresserade av är vad du kan, inte vad du inte kan. Det vill säga, det är ett sätt att identifiera din kompetens snarare än att man skall pricka av alla rätt som på en tenta.

Nu med ny VD i Sverige och allt så kanske men ändå skulle passa på med en ansökan. Om inte annat kan det ju vara kul att berätta att man åtminstone försökte för barnbarnen om 50 år som någon sa...

I mitt egna jobbsökande rullar det på. Tre intervjuer under förra veckan, en igår och två till imorgon. Vi får se vad det leder...

Uppdatering: Upptäckte, med anledning av kommentarerna till denna post, att Google faktiskt söker C++ programmerare till Luleåkontoret.

Goda tider tackar vi för

Att det ser bra ut för den med ingenjörsbakgrund att söka jobb idag är det ingen tvekan om.

Endast 0,8 procent (759 personer) av de med ingenjörsutbildning är skrivna som arbetslösa. Bland dessa är det dessutom omsättning, det är väldigt få som går utan jobb under en längre tid. Som jämförelse var 2,9 procent arbetslösa under 2003 när det var aningen sämre tider.

Bristen på ingenjörer gäller oavsett inriktning eller om det är civil- eller högskoleingenjör. Ser det så här bra ut överlag är det nog inte en alltför stor chansning att säga att civilingenjör inom datateknik knappast har det sämre.

Söka jobb eller exjobb?

Oavsett vad så måste du göra ditt examensarbete för att få ut en examen, det går inte att komma undan ifrån. Men hur skall man gå tillväga på bästa sätt?

Skall man endast söka exjobb och sen hoppas på att få jobb där, eller helt enkelt anta att man efter avklarat examensarbete börjar om med sökandet och letar jobb på nytt?

Så som det ser ut idag IT-branschens behov av folk är det inte direkt samma konkurrens om en plats som det var för 5 år sen. Det gör att man som arbetssökande kan ställa lite fler krav än man annars skulle ha kunnat. Samtidigt är det än mer viktigare för företag att behålla sina anställda så de inte byter jobb så fort en förnimmelse av grönare gräs på andra sidan uppenbarar sig.

Detta är grunden till valet av min egna approach, nämligen att söka heltidsjobb med förutsättningen att det inleds med genomförande av examensarbete.

Jag ser framförallt två fördelar med detta.

Den första är att det viktiga för mig är min framtida tänkta roll i företaget. Att nappa på ett intressant examensarbete för att sen bli erbjuden en tjänst som inte är intressant känns som att bli snuvad på karamellen. Genom att fokusera på det får jag bättre underlag till mitt beslut om var jag skall arbeta i framtiden.

Den andra fördelen är att genom detta angreppssätt visar man sitt långsiktiga perspektiv för den potentiella arbetsgivaren. Med handledning och dylikt är att ta på sig en examensarbetare en signifikant investering i form av tid och resurser för ett företag, och förrutom enstaka undantag är målsättningen att anställa exjobbaren efteråt.

Ytterligare en fördel är att examensarbetet kan utformas i dialog med företaget efter den tänkta tjänsten man kommer träda in i efter avslutat examensarbete. Tekniskt kan det inriktas kommande projekt man förväntas delta i efter examensarbetet. På samma sätt kan man se över ens kompetens och se om den behöver stärkas inom något speciellt område (ett visst verktyg eller en viss teknik) och utnyttja exjobbet till det.

Att göra ett examensarbete utformat för att vara till nytta direkt känns också mer motiverande än att välja ett redan föreslaget exjobb ur en lista som sen bara hamnar i en byrålåda.

Nackdelen med detta angreppssätt är att arbetsgivare och rekryterare kan vara lite ovana med detta. T.ex. hos Ericsson så måste alla examensarbeten först utannonseras på deras hemsida (vilket inte riktigt passar i detta fall), rekryterare måste dubbelkolla med sin kund om det funkar, och så vidare.

Samtidigt som det kan vara en liten nackdel kan det även ses som ett slags test om företaget är flexibelt nog att hantera ett upplägg som faller lite utanför de givna mallarna. Vill man arbeta i en flexibel organisation så är kanske inte företaget så intressant trots allt om det visar sig att de har problem att anpassa sig.

Sist men inte minst, trumfkortet - det viktigaste av allt. Det finns betydligt fler möjligheter att söka heltidsjobb än enkom examensarbete.

Givetvis är inte detta bäst i alla situationer Ibland kanske man måste göra allt bara för att få in en fot på ett företag, då är det inte läge att inleda med krångliga krav.

Strategier för att söka jobb

Inför att det började bli dags att söka jobb funderade jag lite hur jag skulle gå tillväga rent praktiskt. En strategi för att komma i kontakt med företag, få komma på intervju och där se om det finns ett ömsesidigt intresse för en eventuell gemensam framtid.

Antingen hittar du företagen, eller de hittar dig. Det senare alternativet är så klart det mest fördelaktiga för då vet man redan från början att det åtminstone finns något i ens profil som är attraktivt för företaget ifråga. Samtidigt är det inte alla företag som går genom de kanalerna, åtminstone inte för tjänster passande relativt nyutexaminerade dataloger, så att ta egen kontakt är oftast bäst.

Nedan följer en listan över några möjliga "kontaktytor".

• Arbetsmarknadsdagar
• Jobbsajter
• Rekryteringsfirmor
• Nätverk
• Personliga kontakter
• Direkta ansökningar

Dessa tänkte jag nämna några ord om. Värt att påpeka är att de är inte rangordnade på något som helst sätt.

Arbetsmarknadsdagar

Arbetsgivare serverade på ett fat, eller snarare en hel buffé, till studenten. Ett gyllene tillfälle att dra nytta av. Arbetsmarknadsdagar finns på de flesta större universitet och högskolor och är ett utmärkt tillfälle att få kontakt med intresserade företag - de är ju där just för att de är intresserade av nyutexaminerade.

Jobbsajter

Det handlar om att exponera sig för så många potentiella arbetsgivare som möjligt, så varför inte låta dem göra jobbet genom att hitta dig på jobbsajterna. Många av sajterna har val där det även går att välja exjobb om det endast är det som är aktuellt.

Rekryteringsfirmor

Det finns en hel del rekryteringsfirmor som riktar sig mot IT-branschen, en del jobbar även med nyutexaminerade så man behöver definitivt inte vara en gammal räv för att dra nytta av dem. Registrera dig på deras sida så har du helt plötsligt någon annan som också söker jobb åt dig. Dessutom kan du få goda råd och tips, deras målsättning är ju samma som din - att se till att du får ett jobb (det är ju så de tjänar pengar).

Nätverk

Låt de sociala nätverken jobba för dig, inte emot dig. Rensa facebookprofilen från sådant som inte direkt framhäver dina positiva sidor (t.ex. de där bilderna från efterfesten förra helgen, eller statusuppdateringen varje måndag om hur du hatar att gå upp på morgonen).

Använd också LinkedIn (ett aningen mer "seriöst" nätverk jämfört med Facebook) för att bygga upp ett kontaktnät och där framhäva din erfarenhet, kunskaper och det faktum att du söker jobb. Även Xing finns, som är populärt speciellt i tyskspråkiga länder. Personligen föredrar jag LinkedIn som jag tror har bättre räckvidd för IT i Sverige, men det skadar inte att ha en profil i båda.

Personliga kontakter

Dra nytta av ditt personliga nätverk. Räknar du in personer som känner personer du känner blir det oftast en ansenlig mängd. Se till att sprida meddelandet att du söker jobb och din bakgrund (oftast kan det faktum att du har civilingenjörsutbildning räcka för väcka intresse).

Direkta ansökningar

Givetvis är den klassiska metoden med personligt brev och CV för direkt ansökning till ett företag ej att förakta. Skicka spontanansökan och beskriv din profil och vad du tror du kan tillföra företaget. Förhoppningsvis får de upp ögonen för dig och du kan etablera en kontakt som kan leda vidare.

Om ett företag du är intresserad av inte finns närvarande vid just din arbetsmarknadsdag så är du så illa tvungen att ta kontakt själv. Då kanske det inte är lika lätt att hitta en väg in till rätt person så det gäller att stå ut. Ett alternativ är att försöka gå bakvägen, få kontakt med någon anställd du kan pejla läget med som i sin tur kan vidarebefordra ditt CV till personalchefen eller liknande, då slipper din ansökan hamna i samma flöde som "alla andra".

Hitta ett jobb: tidsplan

Målet är att hitta ett jobb inom mjukvaruutveckling i ett flexibelt, intressant företag. Rollen skall ha fokus på teknik, och förmåga att kommunicera och driv får gärna vara önskade egenskaper. Jag har innan studierna erfarenhet av både utvecklarroller så väl som projektledare, jag föredrar dock tyngdpunkten på foten inom utveckling snarare än administration.

Planen är att lägga ut så många krokar som möjligt för att hitta något som känns riktigt bra, och förhoppningsvis besluta mig under den senare delen av våren om var jag skall ta vägen.

Det kan tyckas att jag är ute i lite väl god tid, men det speciella är att jag måste försöka pussla in examensarbetet i det hela också.

Än så länge ser det lovande ut...

En blog om att söka jobb

Civilingenjörsutbildningen i datateknik börjar närma sig sitt slut och det börjar bli dags att tänka på framtiden. Vad ska man göra och var ska man göra det? Söka jobb, prata med företag, gå på intervjuer, skriva CV, osv.

Känns som ett spännande äventyr där man inte riktigt vet var man landar, och därför tänkte jag kombinera denna resa med att blogga om tankar och erfarenheter under resans gång, lite tips och säkerligen ett och annat rant. Förhoppningsvis kanske en och annan finner det intressant och kan dra nytta av det, eller kanske till och med bidra med egna erfarenheter.

Då detta kretsar runt mina egna tankar och erfarenheter kommer det mesta vara relaterat till data och speciellt mjukvaruutveckling, men jag tror mycket även kan uppskattas av andra med annorlunda bakgrund. Kanske till och med arbetsgivarna själva kan få sig ett och annat tips om hur de görs sig mer attraktiva för studenter.

Allt som skrivs här är helt subjektivt, så your mileage may vary som de säger där över vattnet. Ibland kanske jag ändrar några detaljer eller döljer något för att hålla den skyldige anonym, ibland väljer jag att hänga ut företagsnamn och allting om jag känner för det. Av samma skäl väljer jag att hålla mig själv relativt anonym, dock kan jag även nås via cs.msc.student@gmail.com.

Mitt jobbsökande började redan under hösten, så vissa inlägg här kommer vara en titt i backspegeln.